Frimärken som hobby. Snabbt om frimärken

Läs mer..

 

Del 1. Att samla frimärken

Läs mer..

 

Del 2. Att samla motiv

Läs mer..

 

Del 3. Att samla Sverige

Läs mer..

 

Del 4. Att skaffa frimärken

Läs mer..

 

Del 5. Att tvätta frimärken

Läs mer..

 

Del 6. Att förvara frimärkena

Läs mer..

 

Del 7. Att börja montera

Läs mer..

 

Del 8. Att montera mera

Läs mer..

 

Del 9. Att använda kataloger för nordiska frimärken

Läs mer..

 

Del 10. Att använda ”hela-världen-kataloger”

Läs mer..

 

Del 11. Inte bara frimärken

Läs mer..

 

Del 12. Kolla stämplarna

Läs mer..

 

Del 13. Att ställa ut

Läs mer..

 

Del 14. Att lära sig mera

Läs mer..

 

Del 15. Om tandning

Läs mer..

 

Del 16. Om vattenmärken

Läs mer..

 

Del 17. Om typolikheter

Läs mer..

 

Del 18. Om häften

Läs mer..

 

Del 19. Om helsaker

Läs mer..

 

Del 20. Minnespoststämplar

Läs mer..

 

Del 21. Frimärksprodukter

Läs mer..

 

Del 22. Kuriositeter

Läs mer..

 

Del 23. Bli specialist

Läs mer..

 

Del 11. Inte bara frimärken

Om du har hängt med i frimärksskolan så här långt, så vet du en hel del om frimärken och hur man hanterar dem och samlar på dem.

Frimärken är ju egentligen till för att det ska vara enkelt att skicka brev och andra försändelser med posten. Att sedan många tycker det är roligt, spännande och lärorikt att samla på dem, är egentligen en helt annan sak.

De som samlar frimärken brukar ofta komma i kontakt med andra saker som har med brev och post att göra. Och många samlar på sådant också. I det här avsnittet ska vi bekanta os med tre sorters objekt som frimärkssamlare ofta också samlar på.

 

Vi börjar med så kallade förstadagsbrev eller FDC som de också kallas efter den engelska förkortningen First Day Cover. Det är speciella brev som frankeras med en hel serie av nyutgivna frimärken och stämplas med en speciell s.k. förstadagsstämpel. Ofta har stämplarna en bild som anknyter till frimärksserien. Här ser du två förstadagsbrev från början av 1940-talet. Breven innehöll i allmänhet lite information om frimärkena och varför de gavs ut. Denna information var ofta på flera språk.

 

 

En del förstadagsbrev har illustrationer på kuvertet. Det kan vara olika firmor som tryckt speciella kuvert och sedan låtit Posten stämpla dem med förstadagsstämpeln.

 

 

Det första officiella svenska förstadagsbrevet gavs ut 1928 med serien till Gustav V:s 70-årsdag. I början hade alla förstadagsbrev en adressat på kuvertet, och de skickades ut som vanliga brev. Senare slutade posten att skriva adress på breven, och de skickades i ett ytterkuvert. Därför tycker många inte att nyare förstadagsbrev är ”riktiga brev”. Och visst ser det lite konstigt ut med ett kuvert som har stämplade frimärken men ingen adressat. Dessutom stämmer ju sällan frimärkenas sammanlagda valör med brevportot.

 

 

Många abonnerar på förstadagsbrev från ett visst land. Det betyder att alla förstadagsbrev som ges ut skickas hem, och man får betala antingen varje gång breven kommer eller betala en summa i förväg till postverket i det aktuella landet.

 

Tidigare betalade man i Sverige bara vad frimärkena kostade, men numera tar Posten även några kronor för själva kuvertet. Det står naturligtvis var och en fritt att bestämma vad man vill samla på, men det kan ju vara bra att veta, att det är ganska svårt att sälja nyare förstadagsbrev, om man skulle tröttna på dem. Å andra sidan är ju moderna förstadagsbrev ofta mycket snygga, och stämplarna kan ha trevliga motiv, så om man samlar motiv kan det ju vara idé att skaffa några brev som passar in på det tema man valt. Man behöver inte köpa dem direkt när de kommer ut. Det går ibland att komma över några år gamla brev för ett par kronor, och många klubbar har förstadagsbrev som pris i tävlingar och utlottningar.

 

Vissa brev eller kort behöver man inte klistra frimärken på. De kan man skicka ändå, eftersom de har en påtryckt värdestämpel. De kallas för helsaker, och man betalar alltså även för portot, när kan köper kortet eller kuvertet.

 

Här ser du en helsak från 1897. Det är ett s.k. brevkort (man stavade lite annorlunda på den tiden) som gavs ut till Oscar II:s 25-årsjubileum som regent.

 

 

Samlar du på kungar passar ju ett sådant kort bra in i samlingen, och det kan också användas i en ”lejonsamling” eller en ”slottssamling”. Normalt brukar man inte räkna bilder på kuvertet eller kortet som något man kan ha i en motivsamling. Det går ju att rita eller klistra på vad som helst på ett kuvert! Men när det gäller helsaker är det lite annorlunda. Eftersom hela kortet med ev. motiv och värdestämpel trycks samtidigt av posten, brukar man anse att hela kortet är ”någon sorts frimärke”.

 

Kollar du lite extra på kortet ovan ser du att det är stämplat den 18/9 1897. Och är man lite nyfiken, så kanske man kollar i en katalog, när den här helsaken gavs ut? Svaret blir att kortet gavs ut den 18/9 1897! Det är alltså använt första dagen som det fanns att köpa. Därmed är det ju en sorts förstadagsbrev, men man brukar inte räkna det som FDC, eftersom det inte är stämplat med någon särskild stämpel eller framställt på något annat speciellt sätt av posten. Men det är alltid extra intressant med brev och andra försändelser som är använda allra första dagen. En del samlar på sådana ”äktgångna förstadagsbrev”. Man får fixa dem själv genom att köpa frimärkena och göra i ordning ett fint kuvert och sedan försöka få det snyggt stämplat.

 

Det finns många olika sorters helsaker. Här nedan ser du en helsak från 1975. Det är ett s.k. postbrev, och värdestämpeln visar en berguv, så det passar ju utmärkt i en ”fågelsamling”.

 

 

Det är en sak du ska tänka på när det gäller helsaker: Helsaker ska alltid vara hela. Med andra ord, klipp aldrig bort värdestämpeln, även om den råkar likna ett frimärke. Det är faktiskt hela kortet eller brevet som är helsaken (=frimärket).

 

Det är väldigt vanligt att firmor skickar brev utan att klistra på något frimärke. Ibland använder de särskilda kuvert, där det står ”Porto betalt” eller något sådant. De kuverten är inte speciellt roliga.

 

Men många firmor stämplar sina brev i en frankeringsmaskin, så att breven får en så kallad frankostämpel i stället för frimärke. I allmänhet består en sådan stämpel av tre delar. Längst till höger är valörstämpeln, som anger portot. Sedan kommer datumstämpeln, som liknar en vanlig stämpel med ortsnamn och datum. Längst till vänster är ofta en reklamstämpel för den aktuella firman. Ibland består reklamstämpeln bara av firmans namn, men ofta har den också en bild, som anknyter till vad firman sysslar med.

 

Här nedan ser du två frankostämplar, som mycket väl kan användas i motivsamlingar. Den ena passar ju bra i en samling med fartyg eller liknande, och den andra i en samling med bilar eller transporter.

 

 

 

Man kan antingen samla frankostämplarna på hela kuvert eller klippa bort själva frankostämpeln. Klipp i så fall inte för nära stämpeln och dela aldrig på de tre olika stämpeldelarna.

 

Ja, som du ser är det alltså inte bara frimärken som kan ingå i en samling.

 

Nu känner du till lite om förstadagsbrev, som kan vara rätt snygga, men nya förstadagsbrev kostar en hel del pengar, som man nog inte får tillbaka om man försöker sälja dem.

 

Helsaker finns av många olika sorter. Du får lära dig mera om helsaker längre fram, men du vet i alla fall nu att man aldrig ska klippa sönder en helsak. Det hörs ju förresten på namnet!

 

Frankostämplar kan vara rätt roligt att komplettera sin motivsamling med. Det finns många olika, och de finns inte i kataloger. Äldre frankostämplar (från exempelvis1950-talet) kan vara ganska dyra, om de har ett intressant motiv i reklamstämpeln och inte är alltför otydliga.

 

Lycka till med samlandet. Kanske ligger det en gammal fin frankostämpel från 50-talet i någon låda i en garderob!