Frimärken som hobby. Snabbt om frimärken

Läs mer..

 

Del 1. Att samla frimärken

Läs mer..

 

Del 2. Att samla motiv

Läs mer..

 

Del 3. Att samla Sverige

Läs mer..

 

Del 4. Att skaffa frimärken

Läs mer..

 

Del 5. Att tvätta frimärken

Läs mer..

 

Del 6. Att förvara frimärkena

Läs mer..

 

Del 7. Att börja montera

Läs mer..

 

Del 8. Att montera mera

Läs mer..

 

Del 9. Att använda kataloger för nordiska frimärken

Läs mer..

 

Del 10. Att använda ”hela-världen-kataloger”

Läs mer..

 

Del 11. Inte bara frimärken

Läs mer..

 

Del 12. Kolla stämplarna

Läs mer..

 

Del 13. Att ställa ut

Läs mer..

 

Del 14. Att lära sig mera

Läs mer..

 

Del 15. Om tandning

Läs mer..

 

Del 16. Om vattenmärken

Läs mer..

 

Del 17. Om typolikheter

Läs mer..

 

Del 18. Om häften

Läs mer..

 

Del 19. Om helsaker

Läs mer..

 

Del 20. Minnespoststämplar

Läs mer..

 

Del 21. Frimärksprodukter

Läs mer..

 

Del 22. Kuriositeter

Läs mer..

 

Del 23. Bli specialist

Läs mer..

 

Del 16. Om vattenmärken

 

 

På bilden ovan ser du några tvåöresmärken ur den svenska serien Lilla riksvapnet. Sådana frimärken finns det gott om, och tittar man bara på framsidan, så verkar det vara dubbletter. Vanligtvis är det framsidan på frimärkena man brukar titta på! Men man ska alltid vara lite nyfiken, så vi vänder på märkena och tittar på baksidan också. Och baksidorna ser ju inte så märkvärdigt ut, eller hur?

 

 

Men visst verkar det vara någon sorts svaga bilder eller mönster, om man tittar noga. Det ser ut som en kungakrona på det vänstra märket, och det liknar ett par bokstäver på det högra. På paret i mitten skulle man kunna tänka sig att det går en sorts sneda linjer. Man skulle kanske först kunna tro att det är lite av stämplarna som syns igenom pappret, men det är lätt att kolla, att kronan och bokstäverna och linjerna inte har med några stämplar att göra.

 

Det är faktiskt olika bilder eller mönster som finns i själva pappret. Det kallas vattenmärke, och bilderna ser lite mörkare ut än pappret i övrigt om man lägger märkena på ett svart papper. Det beror på att pappret är tunnare där.

 

Lite enkelt uttryckt kan man säga, att när man tillverkar handgjort papper så ”fiskar man upp” ett tunt lager pappersmassa på en så kallad silduk ur en flytande ”pappersgröt”. Om silduken är alldeles jämn och slät, så blir lagret av pappersmassa på silduken jämntjockt.

 

Men om man till exempel har fäst små ståltrådar i olika mönster på silduken, så blir lagret av pappersmassa tunnar precis där ståltrådarna ligger. På så sätt uppkommer vattenmärken i pappret.

 

När man tillverkar papper i maskiner, så gör man på annat sätt för att det ska bli vattenmärke i pappret, men principen är densamma. Man ser till att pappret blir lite tunnare på vissa ställen.

 

De flesta sedlar är tryckta på papper med vattenmärke. Håller du upp en 20-kronorssedel mot ljuset ser du en vattenmärksbild av Selma Lagerlöf till vänster. Den är lätt att se, därför att det inte är någon tryckt bild på sedeln just där.

 

När det gäller frimärken kan det ibland vara knepigare att se vattenmärkena, eftersom de oftast finns på samma ställe som frimärksbilden är tryckt. Och då blir det svårare att se den svaga vattenmärksbilden.

 

Ett bra sätt är att lägga märkena med baksidan upp på ett stycke svart papper. Då brukar man kunna skönja vattenmärkena som på bilden ovan. Är märkena stämplade med kraftiga stämpelavtryck kan det ibland vara svårt att se vattenmärkena även för den som är van, eftersom stämplarna då kan synas även på baksidan, och dölja de svaga vattenmärkena.

 

Är du osäker på hur vattenmärkena ser ut på frimärkena ovan, så har jag fyllt i dem lite tydligare på nästa bild.

 

 

Det vänstra märket har ”vattenmärke krona”, paret i mitten har ”vattenmärke våglinjer” och det högra märket har ett par bokstäver (”PO” om man läser det spegelvänt”) och en våglinje som vattenmärke. Bokstäverna beror på att man har gjort ett stort vattenmärke över hela pappersarket där det står ”KUNGL POSTVERKET” upprepade gånger.

 

 

På bilden ovan ser du en del av en karta med märken ur serien Lilla riksvapnet. Våglinjerna syns tydligt, och kollar du noga, noga på den mittersta raden, så kan du säkert se en massa bokstäver. Speciellt bra syns de i marginalen till höger.

 

För säkerhets skull har jag ritat i vattenmärket tydligare på nästa bild.

 

 

Nu förstår du att det kan finnas olika bokstavskombinationer på olika märken, men det är alltid någon del av texten ”KUNGL POSTVERKET” som dyker upp. Det vattenmärket brukar kallas ”KPV” i katalogerna, och vattenmärke förkortas ofta ”vm”.

 

Till sist tar vi en titt i Facit-katalogen.

 

 

Vi ser att märket med ”vm krona” kom ut 1910 – 1911, och det stämplade 2-öresmärket står i 35 kr.

 

2-öresmärkena med ”vm våglinjer” kom ut 1911 – 1919 och är i princip inte värda något. Inte ens om det är ”våglinjer + KPV”, som på högra märket ovan blir noteringen mera än 12 kr.

 

Men det finns undantag! Om kronan skulle vara uppochnedvänd (omvänt vm krona) noteras märket i 4200 kr! Och om våglinjerna går åt fel håll ( / ) stiger värdet till 120 kr, och är det dessutom KPV blir det 450 kr!

 

Så det kan löna sig att vända på märkena ibland! Och då är det inte så dumt att ha tillgång till en katalog, som inte alls behöver vara särskilt ny, för katalogvärdena är ju som du vet något man inte ska ta så allvarligt på. Det hänger mycket på kvalitet, stämpel och sådant också. Men i katalogerna står det vilka olika sorters vattenmärken som finns, och vilka olika varianter av dem som är kända.

 

Så lycka till med vattenmärksjakten! Kanske sitter det en gammal omvänd krona i ditt dublettalbum!

 

Slutligen ska vi bara tillägga att vattenmärke heter watermark på engelska (förkortat wm), Wasserzeichen på tyska och filigrane på franska.

 

Att tolka alla varianterna i Facitkatalogen kan vara lite knepigt i början, men ge inte upp. Det går att komma underfund med hur det fungerar.

 

Så när det står så här om den gula 2-öringen från 1911 (Facit-nr 72):

vm3 cxz omvänt vm/ inverted wm / + KPV

 

betyder vm3 att just den sortens märke kan betecknas med Facit nr 72 vm3.

 

cxz är en specialbeteckning som går vi inte närmare in på nu.

 

omvänt vm/ inverted wm är text på svenska och engelska, och strecket / efter texten visar åt vilket håll våglinjerna går sett från märkets baksida. + KPV betyder att det förutom våglinjer också ska finnas delar av texten KUNGL POSTVERKET.

 

I Sverige förekommer vattenmärken främst på frimärken utgivna före 1930.