Frimärken som hobby. Snabbt om frimärken

Läs mer..

 

Del 1. Att samla frimärken

Läs mer..

 

Del 2. Att samla motiv

Läs mer..

 

Del 3. Att samla Sverige

Läs mer..

 

Del 4. Att skaffa frimärken

Läs mer..

 

Del 5. Att tvätta frimärken

Läs mer..

 

Del 6. Att förvara frimärkena

Läs mer..

 

Del 7. Att börja montera

Läs mer..

 

Del 8. Att montera mera

Läs mer..

 

Del 9. Att använda kataloger för nordiska frimärken

Läs mer..

 

Del 10. Att använda ”hela-världen-kataloger”

Läs mer..

 

Del 11. Inte bara frimärken

Läs mer..

 

Del 12. Kolla stämplarna

Läs mer..

 

Del 13. Att ställa ut

Läs mer..

 

Del 14. Att lära sig mera

Läs mer..

 

Del 15. Om tandning

Läs mer..

 

Del 16. Om vattenmärken

Läs mer..

 

Del 17. Om typolikheter

Läs mer..

 

Del 18. Om häften

Läs mer..

 

Del 19. Om helsaker

Läs mer..

 

Del 20. Minnespoststämplar

Läs mer..

 

Del 21. Frimärksprodukter

Läs mer..

 

Del 22. Kuriositeter

Läs mer..

 

Del 23. Bli specialist

Läs mer..

 

Del 19. Om helsaker

I del 11 av frimärksskolan fick du lära dig vad en helsak är.

Det är enkelt uttryckt ett kuvert eller ett brevpapper eller ett kort av något slag, där ”frimärket” är tryckt på kuvertet eller kortet redan från början. Men eftersom det inte är ett påklistrat frimärke brukar man kalla det för värdestämpel istället för frimärke, även om det ibland ser ut precis som ett frimärke brukar göra. Dessutom är det ju inte stämplat utan tryckt, så ordet värdestämpel kan ju lätt missuppfattas.

 

För att få kallas helsak, ska försändelsen dessutom vara utgiven av ett postverk, alltså något man kan köpa och sedan skicka till någon. Ett vanligt reklambrev med en påtryckt ”Porto betalt”-bild eller liknande är alltså ingen riktig helsak.

 

De första svenska helsakerna var s.k. frankokuvert, och de började utges redan 1872. Det fanns sådana kuvert i både brevformat (c:a 15 cm x 8,5 cm) och visitkortsformat (c:a 11 cm x 7,1 cm). Här ser du ett par sådana kuvert. Det finns många olika varianter av dessa kuvert, och är du intresserad kan du studera dem närmare i vissa utgåvor av Facit Special (exempelvis 1998-99 års upplaga). Frankokuvert av olika typer gavs ut under nästan 100 år.

 

 

Postbrev och aerogram liknar frankokuverten, men de är inga riktiga kuvert utan egentligen brevpapper som viks ihop, så att de ser ut som kuvert, när det är klart.

 

Aerogrammen är avsedda för flygpost till andra länder, och det första svenska helsaksaerogrammet gavs ut 1971, och värdestämpeln föreställer en karta över norra Europa. Tidigare fanns särskilda aerogrampapper att köpa, men de är inga helsaker, eftersom man måste klistra på frimärken, innan man kunde skicka dem.

 

Aerogrammens värdestämplar liknar inte vanliga svenska frimärken, men de har trevliga motiv ( t.ex. tornfalk, hydrokopter och flygande drake), och kan därför passa bra i olika motivsamlingar. Det är nu ungefär 20 år sedan man slutade ge ut aerogram i Sverige.

 

Nedan ser du det första svenska helsaksaerogrammet tillsammans med ett tidigare aerogram, som inte räknas som helsak, eftersom det inte finns någon påtryckt värdestämpel utan ett vanligt påklistrat frimärke, Men det är ju ett trevligt brev, som dessutom har skickats med första SAS-flygningen mellan Stockholm och Montreal i Canada.

 

 

Postbreven, liknar aerogrammen, men de användes för befordran inom landet. De gavs i huvudsak ut under 1970-talet, och bland värdestämplarnas motiv finns bl.a. berguv, brevlåda och lantbrevbärare.

 

I likhet med de flesta helsaker har postbreven valören angiven i värdestämpeln, så om man ville använda dem efter en portohöjning måste man tilläggsfrankera med ett lämpligt frimärke. Ibland såldes sådana tilläggsfrankerade helsaker av posten, och i ett fall trycktes ett 15-öresmärke på brevet bredvid den ursprungliga värdestämpeln.

 

Många helsaker såldes av posten till ett något högre pris än det som anges av valören. Man fick alltså betala för att slippa skaffa kuvert och brevpapper! Postbrevet med valören 1,50 kr kostade exempelvis 1,80 kr. De senast utgivna aerogrammen och postbreven hade ingen valör angiven, utan texten i valörstämpeln var ”AVGIFT BETALD TAXE PERÇUE”, och de kan därför fortfarande användas utan tilläggsfrankering. Här ser du tre olika postbrev. Ett av dem har ett 15 öres tilltryck, och ett är tilläggsfrankerat med ett vanligt 10-öresmärke.

 

 

Så kallade kortbrev utgavs i Sverige från 1891 och fram tills man började ge ut postbreven på 1970-talet. Kortbrev består av ett ark där ena sidan används för att skriva ”brevet”, och sedan viks arket och man klistrar ihop det hela med hjälp av en gummerad rivkant.

 

Motiven i kortbrevens värdestämplar liknar frimärken (Gustaf V i medaljong, Gustaf V profil vänster och profil höger samt siffertyp; inga speciellt häftiga motiv, alltså), och det finns ofta olika trycktekniska varianter av de olika utgåvorna.

 

För att mottagaren av ett kortbrev skulle kunna läsa brevet revs den perforerade rivkanten loss, och därmed kunde det hopvikta arket öppnas. En märklig sak är att begagnade kortbrev ofta värderas mycket högre om rivkanten är kvar, d.v.s. om mottagaren låtit bli att öppna det!

 

 

Brevkort och postkort är enkla kort, där meddelandet skrivs på kortet och alltså kan läsas utan att något kuvert eller liknande öppnas. Brevkort gavs ut under nästan 100 år med början 1872, och de ersattes av s.k. postkort vid mitten av 1960-talet. Brevkortens värdestämplar är av liknande typ som frankokuvertens, och postkorten liknar till utförandet kortbreven och postbreven.

 

Det kan vara svårt att inse den egentliga skillnaden mellan brevkort och postkort. I båda fallen skriver man adressen på ”framsidan” där det också finns en påtryckt värdestämpel, och man kan skriva ett meddelande på ”baksidan”.

 

När det gäller brevkort är tanken att det inte ska skrivas något annat än adressen på framsidan. På postkorten är framsidan i allmänhet delad, så bara högra delen används till adressen ungefär som på ett vanligt vykort. Här ser du ett postkort och ett extra snyggt brevkort, utgivet till Oscar II:s 25-årsjubileum som regent.

 

 

Slutligen kan vi nämna att det också finns dubbla brevkort och dubbla postkort (brevkort och postkort med betalt svar). I princip består ett sådant kort av två kort som sitter ihop. Mottagaren kan riva loss det ena, skriva ett svar och posta det, eftersom den ursprungliga avsändaren betalt för båda korten.

 

Det finns också helsaker som är exempelvis tjänsteförsändelser, men vill du lära dig allt om helsaker får du låna en lämplig utgåva av Facit Special eller någon annan handbok.

 

Viktigt att veta om helsaker är att de i filatelistisk mening är just helsaker. Att exempelvis klippa bort värdestämpeln kan liknas vid att klippa sönder ett vanligt frimärke! Då förstörs helsaken, och den bortklippta värdestämpeln är inte mera värd än ett bortklippt hörn på ett vanligt frimärke!

 

Och ska du göra ett utställningsexponat, så bör du veta att helsaker alltid ska visas i sin helhet. Man visar ju inte en del av ett vanligt frimärke.

 

Bra att veta för motivsamlare som tänker delta i utställningar är att alla bilder som finns på helsaken kan användas för att illustrera något i en motivsamling. Bilder som finns på vanliga kuvert räknas ju inte som ”filatelistiskt material” och kan därför inte användas i en motivsamling. (Men naturligtvis i ett Open-exponat.)

 

Men på en helsak är det alltså inte bara värdestämpeln som är ”filatelistisk”! Det här aerogrammet från Isle of Man kan du t.ex. använda i en samling om blommor eller i en samling om bin!

 

 

Om du nyligen börjat samla frimärken kanske du inte tycker att helsaker är bland det häftigaste som finns, men det skadar inte att veta lite om dem, om du skulle råka hitta några i någon brevbunt.

 

Och tillhör du dem som gillar att leta efter olika varianter, så kan helsaker vara något att ge sig i kast med. Där finns det en hel del att spana efter.

 

Nu vet du vad en helsak är.

 

Ett jättesnyggt brev med ett påklistrat frimärke är alltså inte en helsak. Det är ett brev!