Frimärken som hobby. Snabbt om frimärken

Läs mer..

 

Del 1. Att samla frimärken

Läs mer..

 

Del 2. Att samla motiv

Läs mer..

 

Del 3. Att samla Sverige

Läs mer..

 

Del 4. Att skaffa frimärken

Läs mer..

 

Del 5. Att tvätta frimärken

Läs mer..

 

Del 6. Att förvara frimärkena

Läs mer..

 

Del 7. Att börja montera

Läs mer..

 

Del 8. Att montera mera

Läs mer..

 

Del 9. Att använda kataloger för nordiska frimärken

Läs mer..

 

Del 10. Att använda ”hela-världen-kataloger”

Läs mer..

 

Del 11. Inte bara frimärken

Läs mer..

 

Del 12. Kolla stämplarna

Läs mer..

 

Del 13. Att ställa ut

Läs mer..

 

Del 14. Att lära sig mera

Läs mer..

 

Del 15. Om tandning

Läs mer..

 

Del 16. Om vattenmärken

Läs mer..

 

Del 17. Om typolikheter

Läs mer..

 

Del 18. Om häften

Läs mer..

 

Del 19. Om helsaker

Läs mer..

 

Del 20. Minnespoststämplar

Läs mer..

 

Del 21. Frimärksprodukter

Läs mer..

 

Del 22. Kuriositeter

Läs mer..

 

Del 23. Bli specialist

Läs mer..

 

Del 22. Kuriositeter

Kuriositet betyder enligt Svenska Akademiens ordlista ”märkvärdighet; besynnerlighet, egendomlighet”.

 

Och i frimärksvärlden stöter du ofta på en hel del märkvärdiga eller egendomliga saker, som det kan vara bra att veta lite om.

Vi kanske ska börja med de små märkena som ibland sitter bredvid frimärket på kort eller kuvert. Speciellt vanliga är de på julkort. Det kan se ut som på bilden nedan.

 

 

De märkena kallas vanligen brevmärken, och de har ingenting med Posten att göra. Det är alltså inte frimärken, och det är inget som kan användas i en motivsamling som du tänker ställa ut. Ja, i Openklassen går det ju bra, förstås.

 

Men det finns naturligtvis de som samlar på sådana märken också. För som du vet får man samla på vad man vill!

De vanligaste brevmärkena är nog de som brukar användas på jul- och nyårskort. I Sverige ger exempelvis Svenska Nationalföreningen mot Hjärt- och Lungsjukdomar, Hjärt-Lungfonden, ut sådana märken, och det första märket kom ut redan 1904, samma år som föreningen bildades (då hette den Nationalföreningen mot Tuberkulos).

Eftersom det inte är frimärken, så stämplas de inte av Posten, men om brevmärket sitter intill det vanliga frimärket händer det ofta att stämpeln hamnar även på brevmärket.

 

Här ser du några av ”Nationalföreningens” helgmärken.

 

 

På märkena finns ett kors, som inte ser ut som ett vanligt kors. Det är ett så kallat lorrainekors, och sådana kors hittar du också på en del märken från t.ex. Finland.

 

 

Kan de finska märkena ha något gemensamt med ”Nationalföreningens” helgmärken? De finska märkena är utgivna av det finska postverket, men vad har de för valör? Det står 5 + 1 Mk på det gröna överst till vänster. Det betyder att man fick betala 6 Mk för det märket, men frankeringsvärdet var bara 5 Mk. Tillägget 1 Mk gick till att bekämpa sjukdomen tuberkulos, och märkena kallas ofta därför ”antituberkulosmärken”. Det förekommer i många länder att märken säljs av posten till ett högre pris än frankeringsvärdet, och tillägget går ofta till något välgörande ändamål. Om det finns ett lorrainekors på märket kan du vara nästan säker på att tillägget går till att bekämpa sjukdomen tuberkulos. Är det ett vanligt rött kors på ett märke med tillägg, så brukar tillägget tillfalla Röda Korsets hjälpverksamhet. Här ser du ett finskt och ett svenskt märke med tillägg som gick till Röda Korset.

 

 

Det är inte alltid det syns på märkena att de har kostat mera än frankeringsvärdet. 1986 gav Posten ut ett häfte med märken till minne av Olof Palme. Häftet innehöll tio märken med ett frankeringsvärde av 25 kr, men häftet kostade 30 kr att köpa. 5 kr per häfte tillföll Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet.

 

 

På liknande sätt var det med 2003 års märken till minne av Anna Lindh. Häftet såldes för 35 kr, men frankeringsvärdet var 31 kr.

1928 fyllde den dåvarande kungen Gustav V 70 år, och med anledning därav gavs det ut en serie om fem märken. De såldes med ett tillägg av 5 öre per märke, och det syns inte heller på märkena. Den extra femöringen gick till Gustav V:s jubileumsfond för cancerforskning.

 

 

På 5-öresmärket och 15-öresmärket kan du lägga märke till en liten extra kuriositet. Det är en lodrät linje utmed tandningen till höger. Det är inget fel. Linjen kallas plåtskarvlinje, och sådana linjer hamnade förr på en del märken vid tryckningen. Men vi går inte in mera på det just nu.

 

I samband med stora frimärksutställningar händer det att postverken ger ut märken med tillägg som går till att finansiera utställningen. 1955 var det 100 år sedan det första svenska frimärket kom ut, och det hölls en stor internationell utställning i Stockholm, Stockholmia 55. Därför gav man ut ”skilling banco-serien” men med valörer i öre. Frankeringsvärdet för hela serien var alltså 3 + 4 + 6 + 8 + 24 öre = 45 öre, men ville man köpa serien fick man också betala 2 kr för en biljett till utställningen! Även om man inte hade möjlighet att gå och titta på utställningen.

 

 

Till Frimärkets Dag har ibland givits ut märken med tillägg till stöd åt frimärkssamlandet. Exempel på sådana märken är 1979 års block Svensk rokoko. Frankeringsvärdet är 0,90 + 1,15 + 1,30 + 1,70 kr = 5,05 kr. Den som köpte ett sådant block skänkte alltså 95 öre till stöd för frimärkssamlandet!

 

 

Här finns en ganska ovanlig kuriositet. Ett av märkesmotiven finns också som motiv på ett telefonkort. Det gavs ut i samband med utställningen Nordia 2000.

 

Faktum är att det i Sverige sedan några år tillbaka ibland ges ut frimärken som säljs till högre pris än frankeringsvärdet utan att tillägget går till något ”välgörande ändamål”. Sådana märken kom bl.a. ut 2004 till Frimärkets dag. Temat var ”Rock 54-04”, och ett block med åtta olika märken gavs ut. Samtliga hade valören 5,50 kr, och blocket kostade 44 kr, så det stämmer fint. Men ett av märkena, det som föreställer Elvis Presley, gavs också ut i ett så kallat souvenirark. I det arket fanns 9 likadana märken, och frankeringsvärdet är alltså 49,50, men arket kostade 55 kr!

 

 

Är brevmärken något värda? Och är frimärken med tillägg extra värdefulla?

Som du vet bestäms värdet av vad som brukar kallas ”tillgång och efterfrågan”. Om det finns jättemånga märken av en viss sort blir de billiga. Och märken som inte så många är intresserade av brukar också vara billiga. Brevmärken hör väl dit, med något undantag. Det är inte så många som samlar på sådana märken.

 

När det gäller frimärken med tillägg kan det vara lite knepigt att gissa värdet. Många köper sådana märken bara för att samla på dem, och då blir de liggande i någon låda eller insatta i något album. De används inte så ofta som frankering.

Det betyder att de kan vara mera värda stämplade än ostämplade! Men då ska det tydligt synas att de är stämplade inom rimlig tid efter att de kommit ut. Du kan alltså inte höja katalogvärdet på ett ostämplat 5-öresmärke i serien Gustav V 70 år genom att klistra det på ett brev som du postar och hoppas att få en snygg stämpel på. Det skulle du i så fall gjort för nästan 80 år sedan.

När det gäller rokokoblocket är både stämplade och ostämplade märken billiga. Men när du ser ett sådant block ska du alltid titta efter lite extra! Du lade kanske märke till att det stod ett nummer på blocket längst upp till höger. Alla block har ett nummer tryckt där. Nästan! Skulle du hitta ett block utan nummer eller med handskrivet nummer kan du känna dig rätt nöjd. Då har du nämligen hittat en intressant kuriositet som åtminstone är värd lika mycket som 20 vanliga block med tryckta nummer!

Ja, nu vet du lite mera om varför det står 30+10 på en del märken. Du vet också att när du betalar mera än frankeringsvärdet för ett märke du köper på Posten, så går extrapengarna till något välgörande ändamål eller någon aktivitet av något slag. Fast inte alltid numera!

 

Fortsätt gärna att ta reda på mera om de frimärken du har genom att kolla i kataloger. Ju mera du lär dig om märkena ju roligare blir det att samla!