Frimärken som hobby. Snabbt om frimärken

Läs mer..

 

Del 1. Att samla frimärken

Läs mer..

 

Del 2. Att samla motiv

Läs mer..

 

Del 3. Att samla Sverige

Läs mer..

 

Del 4. Att skaffa frimärken

Läs mer..

 

Del 5. Att tvätta frimärken

Läs mer..

 

Del 6. Att förvara frimärkena

Läs mer..

 

Del 7. Att börja montera

Läs mer..

 

Del 8. Att montera mera

Läs mer..

 

Del 9. Att använda kataloger för nordiska frimärken

Läs mer..

 

Del 10. Att använda ”hela-världen-kataloger”

Läs mer..

 

Del 11. Inte bara frimärken

Läs mer..

 

Del 12. Kolla stämplarna

Läs mer..

 

Del 13. Att ställa ut

Läs mer..

 

Del 14. Att lära sig mera

Läs mer..

 

Del 15. Om tandning

Läs mer..

 

Del 16. Om vattenmärken

Läs mer..

 

Del 17. Om typolikheter

Läs mer..

 

Del 18. Om häften

Läs mer..

 

Del 19. Om helsaker

Läs mer..

 

Del 20. Minnespoststämplar

Läs mer..

 

Del 21. Frimärksprodukter

Läs mer..

 

Del 22. Kuriositeter

Läs mer..

 

Del 23. Bli specialist

Läs mer..

 

Del 4. Att skaffa frimärken

Det finns många bra sätt att få tag på frimärken.

Man kan hitta gamla brev och kort med frimärken på. Man kan få frimärken av personer man känner. Man kan köpa frimärken i affärer eller på nätet. Man kan byta frimärken med kompisar, och man kan få eller vinna frimärken på möten i frimärksklubbar. Och så sitter det ju ibland frimärken på kort och brev som kommer med posten, även om väldigt många brev idag inte har några frimärken alls, utan det står bara ”Porto Betalt” eller något annat trist.

 

Naturligtvis vill du helst få tag på sådana frimärken som du har bestämt dig för att samla på, t.ex. katter, fotboll eller svenska frimärken. Nu brukar det ju inte vara så att man bara får tag i sådana märken som passar in i samlingen. Om du t.ex. samlar fotbollsmärken och hittar en gammal brevbunt i en låda, så kan du vara säker på att det inte är särskilt många fotbollsmärken på breven. Men jag tycker att du ska ta hand om brevbunten ändå, för dels kan det vara en del intressanta och kanske till och med värdefulla frimärken i bunten, och dels kan det ju tänkas att du någon gång tröttnar på att samla fotbollsmärken och vill samla svenska märken i stället. Och då vore det ju synd om någon annan hade hunnit lägga beslag på brevbunten.

 

Kom bara ihåg vad vi redan sagt i skolan tidigare: Låt märkena sitta kvar på kuverten eller korten, åtminstone tills du är helt säker på att du inte gör en rejäl tabbe om du tar loss dem. Här ser du ett exempel på ett märke som du definitivt inte ska ta bort. Om märket är löst är katalogvärdet bara 3 kr men om det sitter kvar på ett kuvert kan det vara värt 25 kr

 

 

Ett annat bra sätt att få tag på frimärken är att få gamla samlingar som folk har tröttnat på. Det var väldigt vanligt att ungdomar samlade frimärken för sådär 30 – 50 år sedan, och när de sedan blev lite äldre slutade många att samla. Då blev samlingarna liggande i någon låda i något skåp eller på någon vind. Och i bästa fall ligger samlingarna kvar där än. Ibland hittar någon de där frimärkskartongerna och albumen, kanske i samband med att man ska flytta. Och nästan alla människor har hört att gamla frimärken kan vara värdefulla, så de brukar inte gärna slänga märkena. Ibland tar de med sig samlingen till något Frimärkets Dag-evenemang och frågar vad samlingen kan vara värd. Och väldigt ofta blir svaret att det tyvärr är ganska vanliga frimärken som inte är så mycket värda, och som i vart fall knappast någon skulle vilja betala särskilt mycket för.

 

Men folk är ofta väldigt snälla mot släkt och vänner, så om de får veta att du samlar frimärken, så kanske du rent av kan få ett album med en massa frimärken i, och det är ju inte så tokigt. Nu ska du inte förvänta dig att det är så många dyrgripar i samlingen, men om man inte har så många frimärken så är det ju ändå alltid kul att få en massa nya.

 

 

Så jag rekommenderar att du talar om för så många som möjligt att du har börjat samla frimärken, och att du tycker det är kul. Då kan det tänkas att någon kommer ihåg ”den där gamla samlingen som ligger och skräpar någonstans”. Och har du tur så kanske du får den eller i varje fall en del av den. Grattis i så fall!

 

Sedan finns det ju sådana som började samla för 50 år sedan och har hållit på hela tiden. De har mycket frimärken, och får de veta att du har börjat samla, så blir de i regel väldigt glada och ger dig lite av sina dubbletter. Har du tur så vet de också en hel del om frimärken, och då kan de passa på att lära dig en del intressanta saker. Kanske får du titta i deras riktiga album, och då brukar de kunna berätta mycket intressant om sina frimärken.

 

Ett annat bra sätt att få tag på frimärken är att tala om för någon som jobbar på kontor eller bank eller sådant att du samlar frimärken. För banker och kontor och affärer brukar få mycket post. Du kan be dem skaffa en lite kartong, där de lägger alla kuvert med frimärken på, och sedan får du de där kuverten med jämna mellanrum. Speciellt banker och tidningsredaktioner brukar få intressanta brev, för till bankerna kommer ofta rek-brev med höga, ovanliga valörer på, och till tidningarna kommer det en hel del tävlingssvar och dem brukar det vara ganska trevliga frimärken på. I varje fall brukar det inte stå ”Porto betalt” på dem.

 

Som du ser så finns det många sätt att få tag i frimärken på utan att det kostar något. Det gäller bara att vara lite uppfinningsrik och ha fantasi.

 

Sedan kan man ju köpa frimärken förstås. Det finns affärer, som säljer frimärken, men det finns inte så många nu längre. Det är mest i de största städerna. Där kan man köpa allt från väldigt billiga ”fyndpaket” till riktigt dyra märken. Jag rekommenderas att du inte köper några dyra märken i början. När du hållit på några år och vet vad du vill med din samling kan det kanske börja bli dags att skaffa något dyrt märke, som du länge längtat efter.

 

I vanliga varuhus finns ibland också frimärkspaket med t.ex. 100 olika fotbolls- eller blomstermärken. De brukar i regel vara onödigt dyra i förhållande till innehållet, för om det är många orderstämplade märken från svartlistade länder i paketet, så är det egentligen inte mycket att ha. Du ska veta att det är ofta de 20 vackraste frimärkena som ligger överst i paketet, och som du ser i affären. När du kommer hem och öppnar det, kanske du blir lite besviken.

 

De flesta klubbar brukar sälja sådana här paket betydligt billigare än vad du får betala i affärerna, så det är en bra idé att vara med i en klubb.

 

Ibland förekommer det att du får välja ut vilka märken du vill från ett insticksalbum och betala kanske 50 öre per styck. Så är det ibland vid utställningar eller Frimärkets Dag. Det är ett bra sätt att skaffa just sådana märken som man vill ha. Då behöver du ju bara betala för de märken du verkligen gillar, och då kan du väl kosta på dig något svartlistat ordersträmplat märke, som du tycker är väldigt snyggt.

 

Sedan finns det ju alltid risken att bli lurad, när man köper lite dyrare frimärken.

 

 

Vad skulle du säga, om någon visade dig det mittersta märket på bilden, och sade att du kunde få köpa det för 10 kr, fast katalogvärdet är 300 kr? Du kanske tror att du gör ett fynd. Och om paret verkligen är ett äkta par med ett 3-sidigt tandat och ett 4-sidigt tandat märke, så är det ju ett fynd. Men det kan också vara så att det egentligen har varit två 4-sidigt tandade märken från början, och sedan har någon klippt bort tänderna på ena sidan på det ena märket. Då är det ju en förfalskning och i princip inte mycket värt. Det är nästan omöjligt att avgöra, om man bara ser det mittersta paret. Men har man ett äkta att jämföra med, så går det lättare att avslöja bluffaren. Jämför med det översta paret, som är ett äkta 4+3-sidigt par!

 

Du bör alltså känna till att om någon försöker sälja ett ”dyrt” frimärke ”billigt” till dig, så kan det vara något lurt med det hela.

 

En sak till: Riv aldrig isär märken som sitter ihop. Speciellt gäller det 3-sidigt och 4-sidigt tandade märken. Kolla på märkena nedan. När de sitter ihop är katalogvärdet 1500 kr. Om du river isär dem är det 4-sidiga värt 10 kr och det 3-sidiga 3 kr. Lite skillnad blir det! (Det här paret är ju inte helt perfekt. Tandningen är till exempel lite skadad, så det är kanske bara värt ett par hundralappar. Men isärrivna är de nästan inte värda någonting!)

 

 

Sedan finns det ju många andra sätt att skaffa frimärken på. Man kan t.ex. köpa på auktioner och på Internet. Men det är sådant som man brukar börja med, när man hållit på att samla några år. Vi återkommer till auktioner och sådant längre fram i frimärksskolan.

 

Lycka till med att få tag i många intressanta frimärken till din samling! Helst utan att betala så mycket!